Bilder från dagens fantastiska Östergötland + Armstrong synpunkter

Jag började morgonen med att titta på Armstrongs ”erkännande” och fundera lite på om jag själv skulle cykla idag. Jag är snorig och hostig men i övrigt är det inget större fel. Då brukar jag träna på utan att tänka för mycket. Men idag var det minus 10 grader också, så latmasken och sjukdomsforskaren i mig jobbade för högtryck. Men efter ett tag fick jag ordning på mig själv och grabbarna och jag rullade ut i Underbara Östergötland.

Kantfärg i blått. Va?

Kantfärg i blått. Va?

Jag lovade ju fantastiska bilder idag och det var vackert och dramatiskt. Tyvärr har mina bildbehandlingsskills tydligen tagit helgledigt, därför är nu alla bilder med en larvig liten blå kant. Bilden ovan är i alla fall från 10:15-10:30 när jag var på väg bort till fiket. Det var lite mulet men himlen var ljus.

Boställets Vedungsbageri.

Boställets Vedungsbageri.

Det är 14 km bort till Bostället och efter halva sträckan kom solen fram. Det var som vanligt fantastiskt ute på slätten med mycket lite vind.

067

På hemvägen kom diset och dramatiken.

Fikat var kanon och Leo, Max och jag satt och mös. Lite förvånande kom Ica in och handlade. Förvånande för att hon enligt egen utsago inte ”frekventerar” dylika ställen längre.

Hem så blev det snabbt kallare och dimman kom. Himlen blev dramatisk och cyklingen var kanon. 28 km totalt idag fast dom räknas inte, det var lite mellandag idag va?

Molnen kommer!

Molnen kommer!

Nu ska vi prata Armstrong – min syn på ett erkännande

Det som står här nedanför linjen är i princip obegripligt men jag låter det vara. Vad jag försökte säga är att jag ser ett erkännande som en eftergift när man är satt under press. I Armstrongs fall så känns det som han bara släpper så mycket som behövs för att minska trycket till en hanterlig nivå. Hans situation har helt enkelt blivit ohållbar. Att han skulle bidra till ökad insikt eller för att avslöja de som stödjer fusk, så som läkare och ledning, verkar inte troligt.

————- Läs på egen risk —————————-

Jag tror att personer erkänner något stort eller brottsligt för sin egen skull! Dom orkar inte längre stå emot den press dom är under så de som erkänner gör en egoistisk handling för att slippa det krig de har inom sig. Men säger du, man kan väl ha många skäl att erkänna något!? Jo skälen kan vara många, men beslutet att skälen väger så tungt så att man erkänner något är en process hos den som faktiskt erkänner, i synnerhet när man redan börjat ljuga.

Att erkänna för barnen, de drabbade, sina nära och kära, sporten skull eller vad det nu finns för skäl i Armstrongs fall är fortfarande ett resultat av att Lance som person inte orkar ljuga eller förneka längre.

Riktigt ”tuffa” brottslingar erkänner aldrig något. Det innebär att dom bär bördan i princip själv och konsekvensen av att neka och ljuga. Den ”svage” erkänner ganska snart och pratar vitt när de gjort något dumt. Detta i princip alltid för sin egen skull. Denna typ av personer berättar ofta rätt mycket av sanningen och är bra informationskällor.

Den hårdhudade som erkänner gör det oftast av ett skäl. Han eller hon orkar inte med konsekvenserna av lögn och nekande. Intresset att berätta är ofta liten utan man erkänner det man är överbevisad om. På så sätt kan man lätta sin börda, låta anhöriga prata öppet, slippa hålla koll på alla lögner osv. Typiskt är att denna typ av människor erkänner sent och ofta tillför väldigt lite. De erkänner det de måste och som dom är överbevisade om för att lätta sin börda.

I Armstrongs fall – efter första delen av intervjun – så är känslan av ett erkännande för att lösa upp en omöjlig situation påtaglig. Han erkänner bara det som han redan är överbevisad om och vägrar tillföra något nytt. Det betyder inte att han ljuger. Det betyder bara att han inte har ett större mål än prata för sin egen skull. En större öppenhet hade inte skadat. Då kunde det blivit intressant.

 

 

 

Publicerat på januari 18, 2013, i Cykel, Cykelträning, Träning. Bokmärk permalänken. 2 kommentarer.

  1. Goda semlor och gott bröd var det i alla fall! Trots att jag tog bilen dit och inte cyklade som du så njöt jag av varje tugga! 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: