Nu har vi egen kabel!

Vi har haft en ”komma tillrätta dag idag” här uppe i Näsfjället. Numera kör vi in elen via egen kabel* och förtältet är uppsatt. Vi har också varit och handlat mat och andra livsnödvändigheter så som glass och Belgisk öl.

Tjejerna har gått första passet i skidskola. Dom är lite speciella våra tjejer och när jag lämnade dom idag så sa jag ”jag går iväg så att det inte blir så mycket tjafs” varpå skidkillen reagerade och sa ”blir dom inte ledsna när du går då?”. Jag svarade som jag misstänkte det skulle bli, ”nej”.

Efter en timme när vi gick upp för att hämta tjejerna så sa killen – dom hade en tjej och en kille på två barn, rätt ok – ”dom här kan nog börja i lite större grupp, men vi kör separat med dom i morgon också. Dom var ju lite speciella!”.

* Vi hade försökt tänka på allt, men när vi kom upp hit till campingen så gick vi bet direkt. Det var nämligen inte traditionell ”stickpropp” i eluttaget, utan någon modernare blå variant. Skit! Men Curre, vår granne och campingens egen ”farsa” snodde en från några som inte var här så vi klarade oss över natten. Så ner till Sälen i morse för att fixa. Men det löste sig ganska enkelt genom Sälens järn och byggaffär.

Själv har jag vilat lite, men i morgon tänkte jag försöka få till längd och utförsåkning.

Vi kollar vädret med spänning, med lite tur ser vi solen här uppe i morgon. Gud vad härligt i så fall.

Resan till Näsfjället – En familjerysare!

Resan till Näsfjället – En familjerysare
Bor man i Sverige är det lite skandal att inte glädja sig åt vintern, ja ungefär så har jag tänkt några år efter några trevliga vändor i norra delarna av Sverige vintertid.

Så vad gör man, jo man bestämmer sig för att testa vintercamping. Jag tror det kan bli riktigt bra, men innan man kommer på plats så måste man åka dit man ska.

Jag är en person som försöker leva enligt tesen ”hur svårt kan det va” och har tagit mig an denna semester i samma anda.

Då det ett tag såg ut att bli skitväder under söndagen så stack vi lördag eftermiddag. Vi övernattade på en rastplats söder om Filipstad. Hit gick allt bra. När vi parkerade så såg jag att vi inte stod så långt från en björk som en bäver eller utter gnagt rätt rejält på. Men jag tänkte inte så mycket mer på det. När vi la oss på kvällen så skänkte jag björken en tanke, men inte mycket mer än så. Jag lyssnade på spöregn i stället.

Bland det första min kära sambo sa när vi vaknade var ”hörde du när björken föll?”.

Nåja, vi kom på rull. Vägen hade jag tagit från Google och tyckte den såg helt ok ut. Men ganska snart började vi bli lite skeptiska. Skyltarna var rätt, alltså dit vägen gick skulle vi, men efter ett tag så blev det vintergrusväg. Det var på håret att vi körde fast eller åkte av vägen. Nästan 40 minuter på skitväg med tung husvagn och framhjulsdrivet är sådär.

Gud – och antispinsystemet på Passaten – var på vår sida och vi tog oss ut på huvudvägen mot Sälen. Fina vägar, som tur var för efter Sälen upp mot Näsfjället, så var det backar som jag inte tror man klarar om det är halt och har framhjulsdrift.

Men så svänger man in mot Näsfjället! Då börjar halkan och grusvägen om! 1 mils skitväg och skitväglag innan campingen. Här körde vi fast, någon kilometer innan vi var framme blev jag osäker i ett vägskäl och stannade. Sedan kom vi inte igång igen. Men med lite hjälp så löste sig även det.

Nu är vi framme. Fyra timmars körning med en timme på rejält vintrig grusväg kändes i huvud och axlar.

Mer rapporter kommer! Förhoppningsvis får jag bilduppladdning att funka också.

En känsla av vår!

Tog lite tid på lunchen för att komma ut och käka på ett lite bättre ställe. När jag gick dit så var det vårkänsla. Kring vissa hus i Linköping börjar det blomma i rabatterna och fåglarna kvittrade på för allt vad dom orkade. Kändes helt ok faktiskt.

Jag har nästan lyckats fixa allt på jobbet innan semestern, dom få grejor som är kvar skiter jag i i två veckor nu. Jag drar på semester. Vid tre rycket gav jag upp och cyklade hem. Härlig känsla i kroppen med bra ork med fantastiskt väder. Lite väl fantastisk faktiskt för er kära bloggare. Kokpunkten överskreds rätt rejält vid ett tillfälle. När jag kom hem så var det 10 grader plus. Äntligen!

En dag till sen semester!

Pendlade in till jobbet i morse. Småtjurigt med motvind och gråkallt. Tyvärr fick jag inte njuta av medvind på hemvägen då jag åkte bil hem. I morgon kör jag sista dagen på jobbet, sedan är det två veckors semester. Dubbdäckscykling hem blir det då.

Nu ska ni få höra!

I helgen limmade jag tubdäck. Egentligen ville jag köpa gröna Vittoria Pavé EVO, sådana som proffsen har på Paris-Roubaix typ, men redan här gick det fel. Jag köpte billiga Vittoria Rally för att spara pengar. Jag hade ju inte tänkt mig att tubdäcken skulle vara förstahandsval, utan mer ett komplement lite tidigt på säsongen. Med det som grund ville jag inte investera en halv förmögenhet i Vittoria Pavé. Jag hittade förresten inte heller den variant jag ville ha, så …

Men här gör jag alltså fel nummer ett: köpte billigt skit utan att begripa varför. Jag skulle antingen köpt rätt däck från början eller skitit i inköpet helt. Det finns inga genvägar!

Så vad gör jag på tisdag morgon. Jo, jag sliter bort dubbdäcken under högljuda fniss och sätter på tubisarna. Sätter mig på hojen och börjar trampa. Jag har rätt mycket att göra på jobbet så jag vill iväg tidigt. Kommer iväg straxt efter 06:30.

Efter 5 km får jag bakhjulspunka. Skitbra, tubisar och punka! Men jag har ju punkaspray. Jo jo! Hålet är modell dagbrott och det sprutar skum över hela mig när jag försöker få hjulet att täta. Det går inte helt enkelt. Jag ger upp och cyklar hem på punkterat bakhjul.

07:30 är jag hemma igen. Då bestämmer jag mig för att dagen redan gått åt helvete så jag börjar om. Jag går in och tar en kopp kaffe och går ut och byter hjul. På med dubbisar igen! Sedan cyklar jag i halvrask takt till jobbet. Var där straxt efter nio.

Då hade jag cyklat i bra vindförhållanden tillsammans med en sol som gjorde sitt bästa för att trycka undan molnen. Jag hittade också en plånbok på vägen.

Hem var det rakt mot och 8 m/s. Friskt och utvecklande. Blev cirka 8.5 mil totalt.

Jag har varit precis däckad under en period så jag gick och la mig vid halv åtta i går, så därför får ni rapporten idag.

Plånboken undrar ni säkert? Jo, jag stökade runt lite och hittade rätt ägare och han var fantastiskt glad. Det var väl denna lilla tjänst till mänskligheten som gjorde att jag fick motvind hem. Sånt blir man stark av! Tack Gud!

I morgon kör vi dubbdäckssmatter till jobbet igen!

Roddmaskin – Det börjar likna kärlek!

Vi har två stycken Concept 2 roddmaskiner på jobbet. Jag har nog redan bestämt mig vad det blir för träningspryl nästa vinter kan jag säga redan nu. Kul att spänna fast sig och plåga sig i en maskin, på något perverst vis. I dag klarade sig armarna rätt bra och jag rodde på fint. Körde 5 x 4 minuter på straxt under 2 min/ 500 m. Men det skulle nog gå att kapa det lite ytterligare. Jag blir lite störd av att jag är rädd för att koka armarna för tidigt men värst är att jag inte hittar någon riktigt bra rytm för andningen och att jag får för grund andhämtning.

Har vid flera pass känt mig ”slät” dvs det vissa engelskspråkiga forum kallar ”flat” efter jag slutade med fyrorna. Man får inte riktigt samma dynamik i sitt effektuttag utan man orkar liksom bara ligga och nöta på samma effekt, även om den är hög, när man inte kör högintensiva intervaller. Men jag inte alls av det vid rodden idag, så …

I morgon bitti är det upp med tuppen för cykelpendling. Är sugen att lägga på tubishjulen. Jag får se vilken temperatur det är i morgon bitti.

Söndagen i bilder

Tjejerna längtar efter vår. Vi har provat våroutfitten.

Vi laddar bilen.

Limmar tubdäck.

Tova har fotat pappa i högform. Här var jag fortfarande ganska glad.

Tova har fotat några viktiga grejor som väntar på vår.

En till som väntar på vår.

Idag, det är lite snö kvar!

Alva

Tubdäckslimningen blev som vanligt ett träningspass i sig. Den här gången förmonterade jag däcken, för att sträcka ut dom lite och använde skyddshandskar. Det gick bättre än förra gången när jag lyckades limma fast fälgen vid låret, men det går inte lätt.

Måluppföljning

Jag har skrivit om mina mål för 2010 tidigare och tittat igenom och uppdaterat dom nu.

Jag har också skrivit om mitt träningsupplägg för första halvåret 2010. Där hade jag en övergripande plan som såg ut så här.

En koll på Funbeat idag på morgonen ger den här statistiken.

Träningstid och vikt under 2010 fram till idag.

Så vad drar jag för slutsatser? Jag följer träningsupplägget rätt bra. Så bra som jag tycker jag kan förvänta mig med tanke på barn, arbetssituation, den här vintern osv. Jag har inte nått effektmålen utan ligger cirka 10 W, kanske något mer, efter plan. Men planen var aggressiv och jag kan inte göra så mycket mer än följa det upplägg jag har. Jag fokuserar på att bygga volym i april som jag sa tidigare. Det innebär inte skräpmil, men jag har en risk kopplad till avsaknaden av 4×4. Jag vet att fyrorna funkar, men jag vill utvärdera och förstå hur jag kan använda tröskelintervaller och snabbdistans i min träning. Jag har inget skäl till panik ännu. Om jag kan öka min kapacitet lite till, säg 10 – 15 W, så bör jag klara Vätternrundan på under 8 timmar.

Övriga mål vad gäller bloggning, evenemang etc. följer jag bra. Så även här är jag nöjd.

Jag har ett område som jag inte alls hanterar som jag tänkt och det är vikten. Här måste jag öka fokus. Alltså åtgärd krävs. Mer om det i senare bloggningar.

Pendling och fullkontaktsnattning

Odjuren i somras.

Efter några dagars dålig träning fick jag till lite pendling idag. Snodde på ganska bra till jobbet vilket tog någonstans kring 1:10 – 1:15. Helt ok på vintercykeln. Hem tog cirka 1:40. Då hade jag grym motvind och tog det mycket lugnare.

Sedan käkade jag lite och nattade tjejerna. Alltså nattningsritualen i vårt hem är rätt sjuk. Det är inte ovanligt med svullna läppar och ögonbryn, gråtande rödskäggade barn och en svettig pappa. Men så ska det vara. Hård fullkontaktsnattning beställs varje kväll och om vi inte får till det några kvällar så går det till en gräns då tjejerna inte står ut längre. Dom kräver helt enkelt fullkontaktsnattning. Inget larv! Mamma är inte ens påtänkt för nattningen.

Äntligen lite tid för träning

Senaste veckorna har varit lite för tajta samtidigt som jag tränat mycket. Det börjar nog ta ut sin rätt. Jag har varit slirig ett par dagar.

I dag fick jag i alla fall möjligheten att träna lite. Bestämde mig för att ta något som var snabbt, kul och utomhus. Så jag snörde på mig mina Ice Bugs och joggade en liten sväng, sedan vek jag ut i snön. Snöpulsning! Det är rejält jobbigt så jag orkade inte hundra meter innan jag fick stanna första gången. Sedan körde jag lite ostrukturerat en stund.

Rundade av med 4×50 kettlebell swings på 16 kg. Rätt jobbigt det med faktiskt.

6 arbetsdagar kvar till semester!