Bloggarkiv

Svinakallt

På väg till dagis lovade dagen gott.

På väg till dagis lovade dagen gott.

Jag var lite störd av väderprognosen som lovade ner mot -20 grader vilket är för kallt för att cykla med barnen i tycker jag. Men när det inte var mer än cirka -15 grader hemma så fick det bli cykel till dagis.

Det var knappt så vindkraftverket rörde sig.

Det var knappt så vindkraftverket rörde sig.

Det var nästan magiskt ute. Helt klart, skitkallt, vindstilla och konstigt tyst. Dessutom kändes det som om landskapet krympt. Vindkraftverket känndes nära. Det här hade jag inte velat missa.

Ute från dagis. Solen är här vid vår vackra kyrka.

Ute från dagis. Solen är här vid vår vackra kyrka.

På dagis såg några ganska snopna ut när jag kom med cykel och cykelkärra. Som om dom hunnit få upp någon magisk värme på två kilometer i sina bilar.

Ekipaget.

Ekipaget.

Hem stod jag på rejält. Det var vackert men gud vad det blev kallt.

Trötter.

Trötter.

Max sov som en gris och satt och mös. Själv gick jag in och klippte av mig öronsnibbarna så de inte ger kallbrand när de tinar.

Solen gav färg idag. Annars hade slätten i princip varit svartvit.

Solen gav färg idag. Annars hade slätten i princip varit svartvit.

Torsdag är distansdag. Så nu blir det lite mellis och sedan sticker vi ut igen.

Skryt och bildextra!

Nya solglasögon är speciellt.

Nya solglasögon är speciellt.

Jag vill riktigt slänga dagens dagishämtning i ansiktet på er alla. Sola mig i dess glans och njuta. Så alla bilder i bloggningen är från dagens dagishämtning samtidigt som jag bloggar om min häftiga träning och underbara liv. Ni medelålders kvinnor som vill slicka denna salta gubbkropp skriver namn och telefonnr i kommentarsfältet så hör jag av mig när jag får tid över. Ni medelålders män som är sugna har antagligen redan mitt mobilnr.

Skuggan! Var har du varit?

Skuggan! Var har du varit?

Alltså, det här var mitt tredje pass idag om jag inte räknar bålträningen jag får på morgonens första pinkning. För då är det fjärde passet! Ja, pinkandet är så kallad ”funktionell träning” som blandar tunga lyft med bålträning. När jag släpper på så blir den som en rasande brandslang, om ni förstår, och det ligger rätt mycket jobb bakom att kontrollera var själva leveransen hamnar samtidigt som en stor del av träningen är egenskydd då ovarsamhet lätt skulle kunna leda till en rejäl smäll i pannan med påföljande okontrollerat urinerande. Riktigt bra för bålstyrkan faktiskt!

Hade det inte varit för övervikten hade jag skrattat mig harmynt.

Hade det inte varit för övervikten hade jag skrattat mig harmynt.

Dagens första pass, efter den funktionella träningen, påbörjades med 30 minuters intensiv blöjbyte och påklädning innan jag rullade mot dagis. Det var minus tio grader och nästan vindstilla. Leo sjöng i vagnen och det gick skittungt. Dessutom så brusade det i radion på mobilen hela jävla tiden, det började redan igår och lika lite som jag kunde hitta något fel då kunde jag hitta något nu. Det självlagar sig dessutom under dagen! Ni förstår vilken morgon!

Frosty!

Frosty!

När jag stängde av framlyset uppe vid dagis blev radion bra. Efter det var det enkelt som en plätt att cykla hem! Med lite flyt så behöver jag inte framlyse så många mornar till. Jag kan inte missa Gry, det blir liksom lite fel då.

Tänk att vara mig. Det är ju fantastiskt!

Tänk att vara mig. Det är ju fantastiskt!

Så drog jag hem och mös lite för att sedan sätta mig på trainern. En timme på 240 watt gick lätt. 240 watt får vara referensen januari ut sedan blir det 260 watt för sötpunktsträningen.

Scottår!

Scottår!

Sedan blev det lite brådis att hinna med allt. Svettig drog jag på mig mina svettiga kläder från i morse – alltså mer proffs än så här blir det ju inte – och satte iväg mot dagis. Solen gjorde att jag bara var tvungen att testa mina nya glasögon och snygginghjälm.

Underbara Östergötland.

Underbara Östergötland.

Det var så solen värmde lite idag. Om någon vecka så når den ner vid ladan på vår gårdsplan. Då blir det här ännu bättre.

Har du sett dig mätt ännu?

Har du sett dig mätt ännu?

Det får ju inte bli för mycket av det goda så i eftermiddag ska jag ligga lite lågt och mysa med barnen. Underbara barn faktiskt. Bäst när dom är borta men underbara annars också.

Hjulsugarskolan. Dom drar inte en meter!

Hjulsugarskolan. Dom drar inte en meter!

Jag tror jag ska undersöka möjligheten att börja sälja mina svettiga underkläder till de som inte känner sig så provocerade av min träning.

Nästa gång blir det rakt, jag lovar.

Nästa gång blir det rakt, jag lovar.

Nu säger prognosen sol i morgon också. Hur ska ni orka?

Lite av Underbara Östergötland.

Lite av Underbara Östergötland.

 

 

 

 

Förlåt kontorsslavar!

Jag rullade iväg hemifrån strax innan åtta idag och var hemma på allvar ungefär halv två. Större delen av den tiden cyklade jag och det var fantastiskt! Helt fantastiskt! Underbart fantastiskt!

Underbara Östergötland!

Underbara Östergötland!

55 km i cirka minus fem grader med Maxen hängandes bakpå blev dagens torsdagsdistans. Vi hann också med ett besök på BVC och att handla lite.

Solen orkade inte riktigt med att lysa igenom molntäcket men det blev rätt ljust och fint idag.

Solen orkade inte riktigt med att lysa igenom molntäcket men det blev rätt ljust och fint.

Lämningen på dagis var supersnabb så jag fick rulla ganska ostört från 8 till cirka 10:20 då vi landade på BVC. Där trodde dom jag var precis dum i huvudet som cyklat från Älvan. Det är ju hela 8 km! Jag berättade inte att jag cyklat en liten omväg.

Schlätta!

Schlätta!

Vägarna var fina och vinden var rätt ok för att vara Underbara Östergötland.

Maxen har det bra i sin lilla kärra.

Maxen har det bra i sin lilla kärra.

Jag tänkte lite på alla dom som sitter vid ett skrivbord hela dagen idag. Gud sådan nitlott ni dragit!

Ser ni hur jag tänker på skrivbordsslavar?

Ser ni hur jag tänker på skrivbordsslavar?

Det blir ju inga snitthastigheter att tala om så jag skiter faktiskt i hjälmen när det är så här kallt. Min fina mössa funkar bättre för kylan. Vad kör ni vid datorn? Foliehatt?

Till slut hittade jag något som gav lite vardagsmissär.

Till slut hittade jag något som gav lite vardagsmissär.

Hela dagen har verkligen varit kanon. Det var när jag åkte hem från Borensberg och hade handlat som jag lyckades hitta en dåligt plogad väg. Då hade jag väl varit på cykeln tre timmar och igång sådär fyra utan någon vettig lunch så jag var lite halvslak. Lipen var nära då! Annars kanon! Det är den typen av inslag som gör att man känner sig härligt trött efteråt. Ungefär som ni gör när ni varit till skrivaren! Är ni med?

Har ni haft svårt att hitta rätt på kontorsstolen idag?

Har ni haft svårt att hitta rätt på kontorsstolen idag?

Jag hann bara studsa hemma med matvarorna innan jag skulle hämta Leo. Men jag tog en liten kopp kaffe innan jag rullade igen. Då kändes det lite bättre! Vad gjorde du när skärmen kändes tråkig?

Det gick att handla med cykelkärra idag också.

Det gick att handla med cykelkärra idag också.

Efter fyra timmars distans så blir det så jäkla gott, eller hur?

Efter fyra timmars distans så blir det så jäkla gott, eller hur?

Gräv inte ner er i att ni missade den här dagen till förmån för att slita arslet mot kontorsstolen. I morgon kör jag igen och om jag hinner – jag tänkte äta semla så det kan bli stressigt – ska jag försöka blogga så ni kan läsa på jobbet. Så har ni något som lättar upp! Tänk om det blir sol?!

TTFN.

Det är lättare att sakna det man inte har än att se det som finns mitt framför

Det är så lätt att sitta och gnälla på mörker och temperaturer eller längta till varma sommarkvällar men varför ska man det?! Så här har jag och barnen cyklat idag.

Änligen är det vinter – Underbara Östergötland i bilder

Träningsmässigt har första veckan på föräldraledigheten varit kanon. Mycket omväxlande och hård träning. Idag gjorde jag nog en timmes cykling och tre timmar snöskottning. Det är ganska lätt snö men mycket.

A man walks down the street
He says why am I soft in the middle now
Why am I soft in the middle
The rest of my life is so hard

Ja, när jag hörde texten till You can call me All under ett skottningspass så funderade jag på hur jag kan vara så fet givet förutsättningarna.

Hyllningarna fortsätter

Skrattfest!

Skrattfest!

Första dagen på föräldraledigheten har fortsatt som fredagen slutade. En hyllning till hemmalivet och glädjen i samvaro med andra. Jag har gett mig fan på att visa att vi är för bilberoende i onödan här ute på landet och har därför bestämt mig för att cykla så mycket det går. På så sätt får jag ju träning också. Beslutsamheten sattes lite på prov när jag vaknade och det stod -13,7 grader på termometern.

Väl hemma efter dagislämning hade det gått upp en grad! Värmebölja.

Väl hemma efter dagislämning hade det gått upp en grad! Värmebölja.

Värst var att komma i alla kläder – två bäbisar och jag själv –  med vettet i behåll. Jag var genomsvettig och orolig för att Max hade för kalla fötter. Men det ska gå att cykla så vad gör väl lite lidande barn bara man får rätt.

Östergötland är fantastiskt. Som alltid!

Östergötland är fantastiskt. Som alltid!

På väg från dagis så hörde jag hur det ringde i benfickan men jag sket i det i tron om att det var min sambo som ringde tillbaka på en grej jag redan löst. Så påpälsad som jag var så innebar att svara i telefon ungefär lika mycket jobb som att pinka. Tyvärr så kom jag inte långt förrän det ringde på min andra telefon och där hade jag lurarna i öronen så jag svarade.

– Dom ringde från skolan. Dom har sökt dig. Tova mår inte bra.

Det var min sambo som lyckades manövrera rätt i telefondjungeln. Jag funderade lite och insåg att jag inte kunde stoppa ner Tova i cykelvagnen utan jag rullade hem. Väl hemma drog jag igång bilen – Tor, Oden, St. Per, Gud, Jesus, osv. satt väl på rad i himlen och skrattade sig tårögda – och tog Max ur vagnen. Han log mot mig och trodde det skulle bli frukost. Han såg lite förvånad ut när jag började dansa Indiandans i irritation över att skjutdörren hade frusit fast på Folkabussen.

När dörren väl gick upp gick den inte i lås.

Max fick gröt kvart över nio. Halv åtta hade vi gett oss iväg till dagis för att lämna Leo. Han måste undrat unge mannen. Själv var jag redo att lämna walk-over på hela föräldraledighetsgrejen redan innan klockan 10 första dagen. Det kommer bli bra det här!

Nu undrar ni säkert om jag cyklade tillbaka upp för att hämta Leo. Självklart! Sällan har begreppet ”det är bara att bryta ihop och gå vidare” passat bättre.

 

Genrep

Bästa bebben.

Bästa bebben.

Det var genrep inför måndagens cykelleverans av bäbisar till dagis. Jag ska försöka cykla så mycket det bara går under tiden jag är hemma och det är skandal att inte cykla upp till skola och dagis när det är så nära. För att slippa den värsta stressen på måndag så körde jag och Leo en övningssväng idag alltså. 

Vinterekipaget.

Vinterekipaget.

Dubbdäck och 26″ känns välbekant. Tyvärr har min gamla favorit sunkat till sig rejält de senaste vintrarna.

Hon börjar bli rostig gamla Bettan.

Hon börjar bli rostig gamla Bettan.

Inte beror det dåliga skicket på dålig omvårdnad, snarare på salt och frånvaro av omvårdnad faktiskt. Det blir nog inga fler stora renoveringar av denna gamla Miyata tyvärr.

Östergötland är däremot i kanonform!

Östergötland är däremot i kanonform!

Vilken dag det var. Perfekt för en liten sväng på cykeln faktiskt.

Mys.

Mys.

Upp till dagis och tillbaka tog 20 minuter efter Leo var på plats i kärran. Det är lite tjurigt innan man är ute på asfalten men sedan tar det inte många minuter upp till vår vackra kyrka.

Bygdens kyrka.

Bygdens kyrka.

Kyrkan är i fantastiskt skick nu efter renoveringen. Om mina stalkers inne i Klockrike kunde köra samma renoveringssväng så skulle det nog glädja många.

Rödrosig och fin. Dock i stort behov av renovering.

Rödrosig och fin. Dock i stort behov av renovering även han.

Vi gjorde bara en snabbkoll av läget innan vi rullade hem igen.

Är allt under kontroll?

Är allt under kontroll?

Leo verkar ha återhämtat sig efter gårdagen på dom här bilderna men han är sig inte riktigt lik nu när jag skriver det här på eftermiddagen. Någon bacill är nog med på bilden ovan.

Lärkträdsskogen är speciell. Ofta blir det väldigt speciellt ljus här.

Lärkträdsskogen är speciell. Ofta blir det väldigt speciellt ljus här.

Det blir ganska bra att cykla upp till dagis. Säg att det tar 25 minuter enkel resa så blir det nästan 1:40 i gratiscykling om dagen.

Lärkträden.

Lärkträden.

Östergötland har sina poänger!

Vägen från Klockrike!

Vägen från Klockrike!