Kategoriarkiv: Konventionell visdom

Nu jävlar, nu ska dom få!

Jag är på riktigt dåligt humör nu på kvällen. Det är bra, för det innebär att testestoron-nivåerna inte dippat av den hårda träningen. Det är flera clowner som retat upp mig några dagar nu. Så nu jävlar ska dom få.

Clown nr. 1 är vår nya förbundskapten (Fredrik Eriksson) för MTB-gänget som nog köpt någon kul svamp för bonusen från Enervit. Läs hans ”essentiell kolhydratspostning här”. Han rapar upp samma skit som vi hört om och om igen. ”Motion”, det är det som är lösningen. Vad är det som gör att människor måste bekräfta sitt eget tränande så hårt att dom bara vräker ur sig samma skit om och om igen utan att tänka något själva.

Vad retar jag mig på då?

  1. Har du hört om att motion är viktig? Men det är i princip lika etablerad sanning att man kan inte träna bort en dålig diet. Så vad är det han säger? Ja, det saknar insikt det han säger.
  2. Läser ni vidare så pratar han om ”essentiella kolhydrater”. Men kom igen! Sök på Google så får ni se hur välkänt det är. Det finns många som sysslar med mat och träning som även om dom inte är avigt inställda till kolhydrater är väldigt noga med att man ska se på mat som näring, inte som energi. Vad är vinsten i att flytta det totala intaget av energi mot näringslöst bordssocker. Jag tycker inte alls att det är svårt att argumentera för bra mat men att fokusera på kolhydrater på det sättet har jag inte sett någon på Fredriks nivå göra. Följer du Fredriks råd så är chansen stor att du slutar som ”skinny fat” vilket knappast är något att stå efter.
  3. Jag började bland annat träna för att gå ner i vikt. Jag gjorde då misstaget som jag ser så många gör på Internetforum och på tävlingar. Jag trodde man skulle äta massa kolhydrater, för att återladda. Sedan när jag skulle fundera på träningspasset så var det ju bränna bort energi som var viktigt. När jag gjort det återladdade jag med kolhydrater. Maten med mycket kolhydrater och motionen gjorde mig alltid hungrig. Baserad på egen erfarenhet – inte speciellt kontroversiellt heller – är att man ska träna med fokus på träningsnytta. Det kan vara bränna energi – det är dock bättre att styra det med maten – men jag tror att det är bättre att fokusera på ökad styrka eller förmågan att utveckla högre effekt. Om den träningseffekt du eftersträvar är lägre vikt så är det ju rätt märkligt att fokusera på att äta, eller? Vill man öka sin förmåga eller styrka så kan man använda kolhydrater för att nå sitt syfte. Men då är det ett verktyg, bland flera, och man behöver ju inte använda det tvångsmässigt.

Så på radion i morse var det Paolo Robertos tur att köra sitt tugg om att hjärnan behöver kolhydrater. Lite samma logik som om dom tog fram en alkis och som sa ”min hjärna behöver sprit för att fungera” och göra det till någon allmän sanning. För alkisen är det säkert sant.

Så, om ni orkat så här långt, kan ni lära er något. Ja! Det finns dom som tänker annorlunda än Fredrik Eriksson och Paolo Roberto. Ät rätt och bra mat dvs naturlig oprocessad mat. Där det som på mer solid bas kallas essentiella näringsämnen så som fett och protein är huvudbeståndsdelar. Ät när du är hungrig. Ska du träna så gör det med ett syfte och gör det effektivt. Länkarna till höger i min blogg länkar till personer och grupper som tycker ungefär som jag beskrev.

Inte bekant med ”skinny fat”?

A person (typically a girl) with a thin frame, who has a fat stomach / upper body. A skinny-fat person occurs as the result of bad genetics, poor eating/drinking habits, and complete avoidance of the gym.

A: ”So, that girl you hooked up with last night was pretty hot”

B: ”Well, she looked good at the bar, but when I got her clothes off, she was totally skinny-fat.”

A: ”Bummer.”

Tycker ni jag är ute och cyklar helt. Tja i så fall så kan ni gå till ett blogginlägg som andas mer samförstånd och inte så lite ”Broke Back Mountain”. Vi cyklister ska inte sitta inne och läsa bloggar.

Konventionell visdom

Klicka på bilden för att öka läsbarheten.

Någon har kanske märkt att jag har kategorin ”Konventionell visdom” på vissa bloggningar. Det används ofta av bloggare som bloggar om ”Primal Living” eller ”Paleo Lifestyle”, alltså människor som tror att vi kan lära något från hur vi levt i miljontals år och rimligen borde var genetiskt anpassade till. Där används begreppet ”konventionell visdom” ofta väldigt nedlåtande. Men vad betyder det?

Här är några exempel på saker som kan kan falla under kategorin ”Konventionell visdom”.

  • Man ska inte bada efter man ätit, då får man kramp! – Det visste alla när jag var liten. Har någon sett en förklaring till varför det skulle vara så?
  • Man ska läsa sagor för barnen. Det är bra! – Forskning, se exempelvis boken ”Freakonomics”, pekar på att det inte alls med självklarhet är sant.
  • Mättat fett är farligt. – Kroppseget fett är ju mättat. Varför skulle de vara farligt?
  • Man blir smal av att träna! – Men gå ut på en motionstävling så kan ni se själva hur sant det är.
  • C-vitamin är bra mot förkylning. – För att?

Några konventionell visdomar gränsar till fördomar.

  • Vi har kommit mycket längre än många andra i världen vad gäller jämställdhet. – Gäller det alla områden, eller bara det man vill se?

Några konventionella visdomar ligger kanske nära sanningen, men man har kommit fel för man har inte koll på orsak och verkan.

  • Ett glas apelsinjuice på morgonen är bra!  – Det finns en del hälsoråd som är goda och personer som tar till sig alla råd dricker även juice. Därför finns det undersökningar som visar att man är friskare än andra om man dricker juice på morgonen. Men inte tvärt om, som jag sett, alltså att man blir friskare än andra för att man dricker juice på morgonen. Alltså juice har ingen (positiv)verkan, är ni med?
  • Det är bra med cykelhjälm. Nja, fast egentligen så är det bra och ganska ofarligt att cykla.

Låt oss titta på vad Wikipedias tycker.

Conventional wisdom (CW) is a term used to describe ideas or explanations that are generally accepted as true by the public or by experts in a field. The term implies that the ideas or explanations, though widely held, are unexamined and, hence, may be reevaluated upon further examination or as events unfold.

Det finns rätt mycket konventionell visdom, så vi tittar vidare för att se om det finns något skäl till att det blir så här.

Conventional wisdom is not necessarily true. Conventional wisdom is additionally often seen as an obstacle to introducing new theories, explanations, and so as an obstacle that must be overcome by such revisionism. This is to say, that despite new information to the contrary, conventional wisdom has a property analogous to inertia that opposes the introduction of contrary belief, sometimes to the point of absurd denial of the new information set by persons strongly holding an outdated (conventional wisdom) view. This inertia is due to conventional wisdom being made of ideas that are convenient, appealing and deeply assumed by the public, who hangs on to them even as they grow outdated. The unavoidable outcome is these ideas will eventually not match reality at all, so conventional wisdom will be violently shaken until it doesn’t conflict reality so blatantly.

Min tolkning är att det finns två delar som gör att ”konventionell visdom” uppstår och frodas. Dels är det en del i det sociala spelet. ”Vi vet” och att det finns ett värde i att ”vi vet” även om det inte är sant. Det förstärker gruppkänslan. Dels så är det bekvämt med enkla och lättillgängliga förklaringsmodeller, gärna fastslagna av någon auktoritet så man inte behöver ifrågasätta eller tänka.

Wikipedia har några exempel till på klassiska exempel.

In a more general sense, it is used to refer to the accepted truth about something which nearly no-one would argue about, and so is used as a gauge (or well-spring) of normative behavior or belief, even within a professional context. One such example was conventional wisdom in 1960, even among most doctors, dictated that smoking was not particularly harmful to one’s health.[citation needed] Another: It might be used in this manner discussing a technical matter such as the conventional wisdom was that a man would suffer fatal injuries if he experienced more than eighteen g-forces in an aerospace vehicle. (John Stapp shattered that myth by repeatedly withstanding far more in his research—peaking above 46 Gs). Conventional wisdom may itself be the subject of legends. For example, it is widely believed that conventional wisdom prior to Christopher Columbus held that the world was flat, when in actuality scholars had long accepted that the earth is a sphere.

Har ni någon konventionell visdom som ni tycker skulle komma med i en bloggning?

Dom här LCHF-trådarna!

Efter att ha fört mer eller mindre meningslösa diskussioner på olika forum under det 1.5 år jag levt mer Paleoinriktat så har jag lagt många timmar på att diskutera med dom som mer eller mindre är emot LCHF. Eftersom träning i olika former är mitt huvudintresse så har det oftast handlat om LCHF/Paleo i relation till träning. Just nu är en sådan typ av diskussion som jag tidigare engagerat mig i, livaktig på Funbeat. Det finns en intressant fråga där som jag tänkte analysera lite.

… jag väldigt intresserad av kost, både i samband med och utanför träning.

Därför har jag hela tiden önskat se nån slags dokumentation över hur ”äkta” LCHF:are – dvs de som verkligen håller sig under maxgränsen enligt läran, som ligger på 20 g kolhydrater/dag – klarar hård träning. T ex intervallträning med nästan maximal puls och träning många timmar i veckan.

Hittills är det ingen som har lyckats övertyga mig. De hjältar, som har vågat erkänna att hård träning och LCHF inte går ihop har varit få. Förmodligen för de har hållt sig under den magiska gränsen på 20 gram kolhydrater/dag.

Min matpyramid

Om jag börjar bakifrån:

De hjältar, som har vågat erkänna att hård träning och LCHF inte går ihop har varit få.

Alltså, finns det någon ”bärande person” som förespråkar LCHF som idrottskost för konditionsidrotter? Om ja, vad är det dom rekommenderat? Vad är LCHF, finns det någon definition? Det här kommer ständigt tillbaka i debatten på olika forum. Det finns alltså nyanser som nästan alltid tappas bort. Här är min bild:

  • Ketogen diet (LCHF eller Paleo) – man brukar prata om ca 20 g/dygn  i kolhydratsintag, eller lägre. Kallas ibland ”Zero Carb” i engelskspråkig text. Finns dom som tränar konditionsidrotter på detta. Men dom flesta har problem. Det som troligen begränsar är individens förmåga att omsätta protein till glykogen.*
  • LCHF, Zone eller Paleo kost som ligger på cirka 50 g/dygn i kolhydratsintag. Används flitigt av bodybuilders och exempelvis Crossfit anhängare. Man kan behöva anpassa träningen något så man fokuserar på HIT, dvs högintensiv träning så man lastar kroppen maximalt med måttligt energiuttag. (Vi återkommer till första delen av frågan ovan straxt, då är den sista meningen här viktig).
  • Zone eller Paleo som ligger på cirka 100 g/dygn i kolhydratsintag. Efter en liten omställningsperiod så har inte jag sett att det finns några kända konsekvenser av denna kosthållning.

Därför har jag hela tiden önskat se nån slags dokumentation över hur ”äkta” LCHF:are – dvs de som verkligen håller sig under maxgränsen enligt läran, som ligger på 20 g kolhydrater/dag – klarar hård träning. T ex intervallträning med nästan maximal puls och träning många timmar i veckan.

Det första, intervallträning är alltså rekommenderat – se exempelvis Crossfit – om du äter lite kolhydrater. Här kunde ju många som skriver endlösa inlägg i forum faktiskt lära sig något. Oavsett vad du äter så ska du fokusera på träningsnytta om du vill ha maxeffekt. Men väldigt många som tränar tränar för att bränna energi (det kan vara den effekt man efterstävar iofs, men kost är nog bättre ställe att börja på i så fall).

Men orkar man köra intervaller? Tja, alltså kroppen använder glykogen som bränsle vid snabba aktiviter. Kroppen behöver inte kolhydrater för att skapa glykogen, även om det är lätt för kroppen att göra glykogen av vissa kolhydratstyper.

Så frågan om man kan köra intervall på lågkolhydratsdiet är lite som om man kan komma fram med bränslet i tanken på en bil. Man bör ju veta hur mycket bränsle som finns och var man ska, annars är det inte så lätt att svara på frågan. Men om man anpassar sin träning till intervallträning och HIIT-träning så som Crossfit så bränner man inte bort så mycket energi, så svaret är oftast – Ja soppan räcker!

Träning i många timmar då? Ja, alltså Cordain som är en huvudfigur inom Paleosfären har ju skrivit en bok – Paleo for Athlets – som beskriver lite av dom anpassningar man kan göra. Läser man på lite så tycke jag kanske att han går över ån efter vatten. Många som käkar Paleo och får problem med glykogennivåerna dricker helt enkelt sportdryck när det behövs.

Det finns många viktiga nyanser i det jag skrev ovan. Exempelvis så bör man fundera på om man har andra begränsningar så att man måste jobba med kosten för att uppnå viktmål, måste träna flera pass per dag, problem med allergi, infektionskänslighet eller sjukdom.

* Om man skulle jämföra inälvor och energisystemet mellan en hund och en människa så är skillnaderna små. Hundar fungerar bra på ketogen diet även under hård ansträngning. Jag har faktiskt ännu inte sett någon sportdryck för draghundar exempelvis. Kopplingen till högpresterande djur är nästan alltid helt bortglömd när vissa hävdar att kolhydrater är den viktigaste energikällan för oss människor.

Söndagsläsning – Bålstabilitet

Jag har läst två intressanta artiklar som ifrågasätter coreträning. Bålstabilitet är väl den vanliga svenska översättningen.

Den första är THE RELATIONSHIP BETWEEN CORE STRENGTH AND PERFORMANCE IN DIVISION I FEMALE SOCCER PLAYERS.

To identify relationships between core stability and various strength and power variables in division I female soccer players. 16 NCAA division I female soccer players (height 163.6 cm ± 5.2 cm, weight 60.7 kg ± 7.5 kg) completed strength and performance testing prior to off-season conditioning.

Själva provgruppen är alltså 16 kvinnliga fotbollsspelare. När man läser inledningen så visar det sig att urvalet är ganska enkelt. Man har nämligen haft stora svårigheter att visa att manliga fotbollsspelare skulle ha någon nytta av förbättrad styrka i core-musklaturen.

Varför håller man på med Core-träning och varför är det så populärt? Själva grundidén för atleter att en ”svampig” mittdel på kroppen skulle göra att man tappar kraft när core är en del i kedjan för en kraftfull rörelse. Alltså om du ska föra kraft från benen upp i kroppen, för hopp exempelvis, men även i löpning där armarnas rörelse ska vara i synk med benens för att underlätta löpsteget så misstänker man att bålmuskulaturen  är en viktig del i rörelsen. För oss som gillar cykel så används ju armar och bål i exempelvis uppförsbackar på ett sätt som gör att man kan misstänka att bålträning skulle vara bra.

Vad kom man fram till? Ja vad tror ni? Vi funderar lite själva först.

  • Om man lyfter ut en del på kroppen och säger att den begränsar något så bör man vara säker på att man attackerar en svag länk. Crossfitgänget tycker ju isolatoriska övningar är mer eller mindre meningslösa. Varför, jo för om grenspecifikträning inte utmanar svaga länkar så är det något konstigt. Då lär det inte vara en svag länk. Man blir bra på det man tränar på alltså. Är ni med?
  • Hur har man definerat core? Finns det något naturlig start – stopp? Man kan hoppa högt om vaderna är svaga, men jäklar om magen är som en trampolin i spänst. På samma sätt som ovan, varför skulle i så fall hoppträning träna vader men inte bål?
  • Hur ska man mäta sådana här grejor så det har relevans? Hur mäter man bålstyrka på ett rättvisande sätt?

Hur som. Artikelns slutsats:

No significant correlations were identified between core strength/stability and the strength and performance measures.

Litteraturstudierna inledningsvis hade redan indikerat samma resultat på andra undersökningar inom ett antal olika grenar, så som rodd exempelvis.

Man säger också

Based on the results of the current and previous research, it is believed core training is necessary for optimal sport performance and should not be dismissed. However, it should not be the emphasis of any resistance training program. The core is one part of the body thus it is should not be the focus of any training program taking time away from other body parts which may lead to a muscle imbalance and possible injury.

Det finns dom som vrider och vänder på den här typen av resultat och undersökningar och om man tittar på hur undersökningen är upplagd så inser man att den som vill kan peka på flera oklarheter. Exempelvis har man egentligen jämfört om det finns någon korrelation mellan corestyrka och resultat i ett antal aktiviteter mätt på ett antal individer. Alltså ”personer med högre corestyrka presterar dom bättre?” är snarare frågan än ”hur utvecklas en individs prestation av förbättrad corestyrka?”

Nästa artikel.

The Myth of Core Stability

This article will re-examine the original findings and the principles of core stability and how well they fare within the wider knowledge of motor control, prevention of injury and rehabilitation of neuromuscular and musculoskeletal systems following injury.

Artikeln lyfter fram två skäl till coreträningens popularitet. Forskning som pekar på att coreträning är bra vid ryggproblem – vilket indikerar att man åtminstone skulle få en skadebyggande effekt med coreträning även om man inte blir snabbare eller bättre – samt att vissa träningsformers popularitet som fokuserar på core – så som Pilates – spelar roll för marknadsföringen.

Den här artikeln har tagit fotfäste i den dåliga definitionen av vilka muskler som spelar roll i bålmuskulaturen. Bland annat så berör man fokus på magmuskler och deras varande för en bra rygg.

Whereas all non-pregnant women could perform a sit-up, 16.6% of pregnant women could not perform a single sit-up. However, there was no correlation between the sit-up performance and backache, i.e. the strength of abdominal muscle was not related to backache.

Man fortsätter med att belysa hur ryggvärk kopplar till olika problem med bålmusklaturen, där man lyckas isolera fel. Exempelvis hos förlösta kvinnor som har hela bålmuskulaturen ur funktion och hos personer där man opererat bort delar av muskulatur.

Efter ett långt utlägg om timing och sättet att använda coremuskulaturen kommer man till frågan om hur viktigt det är med styrka i bålen.

To what force level do the trunk muscles need to co-contract in order to stabilise the spine? It seems that the answer is – not very much. During standing and walking the trunk muscles are minimally activated [42]. In standing the deep erector spinal, psoas and quadratus lumborum are virtually silent! In some subjects there is no detectable EMG activity in these muscles. During walking rectus abdominis has a average activity of 2% maximal voluntary contraction (MVC) and external oblique 5% MVC [43].

Alltså, stående upprätt så används inte delar av bålmuskulaturen alls.

Det finns mer kul.

Doubts have been also raised concerning the effectiveness of many of CS exercise in helping to increase the strength of core muscles. It has been shown that during CS exercise, the maximal voluntary contraction (MVC) of the “core muscles” is well below the level required for muscle hypertrophy and is therefore unlikely to provide strength gains [54-56]. Furthermore, in a study of fatigue in CLBP, four weeks of stabilisation exercise failed to show any significant improvement in muscle endurance [57]. A recent study has demonstrated that as much as 70% MVC is needed to promote strength gains in abdominal muscle [58].

Men för att då nå den träningseffekt som krävs så kan man ju isolera vissa muskler i bålen. Precis som vi var inne på tidigare, om man använder isolation bör man veta vad man gör.

It is doubtful that there exists a “core” group of trunk muscle that operated independently of all other trunk muscles during daily or sport activities [37, 60]. Such classification is anatomical but has no functional meaning.

Man berör endel annat kring driftsekonomi och teknikträning. Är man så nördig kan man läsa själva artikeln. För er andra kan jag berätta att slutsatserna blir att bålträning har ringa värde ur båda perspektiven.

Slutsatsen då?

Weak trunk muscles, weak abdominals and imbalances between trunk muscles groups are not pathological, just a normal variation. The division of the trunk into core and global muscle system is a reductionist fantasy, which serves only to promote CS.

Weak or dysfunctional abdominal muscles will not lead to back pain.

Tensing the trunk muscles is unlikely to provide any protection against back pain or reduce the recurrence of back pain.

Core stability exercises are no more effective than, and will not prevent injury more than, any other forms of exercise. Core stability exercises are no better than other forms of exercise in reducing chronic lower back pain. Any therapeutic influence is related to the exercise effects rather than CS issues.

Måste ta med slutklämmen också. Känns som den konventionella visdomen gör sig gällande!

Many of the issue raised in this article were known well before the emergence of CS training. It is surprising that the researchers and proponents of this method ignored such important issues. Despite a decade of extensive research in this area, it is difficult to see what contribution CS had to the understanding and care of patients suffering from back pain.

Stress-seminarie på jobbet

Företaget jag jobbar på hade ett litet seminarie om stress och stresshantering idag. Man vände sig främst till projektledare den här gången och fokus var på hur man själv kan se att man är stressad och hur man kan se på andra att dom är stressande. Man betonade att vi som projektledare är ansvariga för våra projektmedlemmar situation, men också att det som ledare är lätt att glömma bort sig själ.

Jobb är tråkigt, men träning är kul! Kan man bli stressad av träning eller hjälper det till att förebygga stress?  Jag tror dom två sakerna hänger i hop, men låt oss börja med att se på saker och ting från två enkla vyer.

Träning, ytterligare ett måste

Här är det lätt att hamna. Jag måste motionera också! Det är fel startvärde på alla sätt! För det första är risken stor att du väljer fel motionsform. Du känner dig tvingad att göra något, så du gör något. Chansen att det ”något” är någonting för dig är ju små. Naturligvis spelar miljön man är i en stor roll för vad man väljer som motionsform. Men om man generaliserar så är många företagssatsningar etc. orienterade mot konditionsträning. ”Gå lunka löp” x antal kilometer har man sett på många företag. På något sett känns det som man ska löpträna för det och då är man lätt inne i en spiral där träningen tar rätt mycket tid och plats, även om löpning är mer tidseffektiv än cykling. Sedan ska du strecha osv.

Jag tror man ska välja att vara aktiv! Det finns inget som säger att löpning är bättre än någon annan träningsform. Faktiskt är det så att om man inte just ska syssla med konditionsidrott, utan mer vill hålla igång så kan man välja ännu mer tideffektiva träningsmetoder. Crossfit, Kettlebells och sprintträning är några exempel.

Glöm inte heller bort att träning är en form av stress på kroppen. Det är ganska välkänt att personer som tränar hårt, inte minst inom konditionsidrotter, riskerar att få sämre hormonbalans – en komponent i överträning – vilket inte på något sett är bra för personer som känner sig stressade.

Träning som förebygger stress

Genom att hårt aktivera sig i någon annan sysselsättning en den som skapar stress så konkurrerar man ut stress-skaparen. Dessutom kan man få balans i att man fysiskt blir lika trött som man är psykiskt. Det kan hjälpa till att skapa en god rytm vad gäller sömn etc.

Om man tycker träning är en belöning och man skapar tillfällen för träning så belönar man sig själv. Belöning brukar lyftas fram som ett positivt stimuli mot stress.

God kondition och hälsa ger bättre motståndskraft mot stress.

Träning ger välbefinnande vilket ger bättre motståndskraft mot stress.

Att vara ute

Meditation är ytterligare en faktor som kan användas för att hantera stress. Jag är inte så säker på att det är så stor skillnad för mig mellan träning och meditation. Mark’s Daily Apple – en av mina favoritsidor på nätet – har skrivit mycket om hur man ska hantera det moderna livet och stress. För ungefär 1.5 år sedan läste jag om vikten av att vara ute:

Tune out by stepping out – outside that is. Again, the wonders of meditation are unmatched, but here’s a quick tip if you don’t (or if you do) have a regular meditation practice. Go outside once a day without any intentions – no chores, no projects. Don’t pick up the kids’ toys on the lawn. Forget the gardening tools you left out. Ignore the sad state of your lawn. Just be in the moment and lose yourself in the natural world around you. Make the most of your ten minutes by lying down and looking up at the clouds – or the stars and moon. Channel your ten-year-old self, and just watch. Every other thought will melt away, we promise. (Seriously, when is the last time you did this? Talk about a Primal essential!)

Citatet kommer från The Primal Blueprint for Busy People – Part 1: Sleep and Stress

För mig har detta fått stor genomslagskraft. Det är otroligt tydligt vad utomhusaktiviteter är viktigt för mig. Det gäller i allmänhet, men i synnerhet så är naturupplevelser så som skog, vatten etc viktigt för att motarbeta stress. Att vandra i skogen är meditation för mig.

Hur gör då jag?

Jag tränar inte. Jag ägnar mig åt min passion och hobby. Det är så viktigt att andra saker så som husrenoveringar, grannar, språkkurser, tv-tittande, biltvättande osv. har lägre prio. Familj och jobb kan få gå före. Men sen är det stopp. Det finns dom som tycker det är fel och då får dom ju tycka det. Men varför är det finare att kakla badrum än cykla? Varför är platt-tv viktigare än nav? Varför är dator viktigare än en klassisk cykel med stålram?

Sätt mål som är kul! Jag vinner aldrig medalj, men jag kan ha kul! Har du inga mål med din hobby så är det nog svårt att hålla den vid liv. Förtydliga målet. Även om du inte sätter ett mål som ger dig någon press – jag vill komma ut i skogen efter jobbet kan vara ett mål – så tala om det för dig. Tala om för dig att du tycker om att komma ut i skogen efter jobbet. Ta konsekvensen och prioritera det så du når dina mål. Jag älskar att åka klungkörning på landsväg. Ljudet när det går fort! Jag cyklar.

Jag älskar att vara på natursköna platser och bara ströva runt!

Nu när jag vet det, så är det fantastiskt att få uppleva det jag älskar. Det är bra medicin mot stress för mig och inte speciellt svårt att prioritera.