Svinakallt

På väg till dagis lovade dagen gott.

På väg till dagis lovade dagen gott.

Jag var lite störd av väderprognosen som lovade ner mot -20 grader vilket är för kallt för att cykla med barnen i tycker jag. Men när det inte var mer än cirka -15 grader hemma så fick det bli cykel till dagis.

Det var knappt så vindkraftverket rörde sig.

Det var knappt så vindkraftverket rörde sig.

Det var nästan magiskt ute. Helt klart, skitkallt, vindstilla och konstigt tyst. Dessutom kändes det som om landskapet krympt. Vindkraftverket känndes nära. Det här hade jag inte velat missa.

Ute från dagis. Solen är här vid vår vackra kyrka.

Ute från dagis. Solen är här vid vår vackra kyrka.

På dagis såg några ganska snopna ut när jag kom med cykel och cykelkärra. Som om dom hunnit få upp någon magisk värme på två kilometer i sina bilar.

Ekipaget.

Ekipaget.

Hem stod jag på rejält. Det var vackert men gud vad det blev kallt.

Trötter.

Trötter.

Max sov som en gris och satt och mös. Själv gick jag in och klippte av mig öronsnibbarna så de inte ger kallbrand när de tinar.

Solen gav färg idag. Annars hade slätten i princip varit svartvit.

Solen gav färg idag. Annars hade slätten i princip varit svartvit.

Torsdag är distansdag. Så nu blir det lite mellis och sedan sticker vi ut igen.

Publicerat på januari 24, 2013, i Cykel, Cykelträning och märkt . Bokmärk permalänken. Lämna en kommentar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: