Om du nu satt upp som mål att cykla snabbt runt Vättern, hur ska du göra då? Del 2 – Lite jävla ödmjukhet!

Det finns inga genvägar.

Idag tänkte jag att vi skulle avhandla del två i min extremt korta men lyckosamma serie ”Om du nu satt upp som mål …” och på precis samma sätt som del 1 byggde på stabil grund av kompetens och kunnande så kommer del två också handla om ett av mina specialområden, nämligen ödmjukhet! Goda råd är alltså inte alltid dyra utan här är dom faktiskt gratis för just dig.

 Lite jävla ödmjukhet

 ”Ödmjukhet är en personlig egenskap. En ödmjuk person har en balanserad självuppfattning och är medveten om sina begränsningar” enligt Wikipedia.

Vad har det här snacket om ödmjukhet med med min förmåga att åka runt snabbt på Vätternrundan att göra undrar du? Det låter mer som om det kommer från någon full gammal flickvän eller en lättstött manlig arbetskamrat än som en del av ett träningstips. Jo, det är så här: Att träna med ett relativt högt uppsatt mål kräver ödmjukhet inför två (minst) viktiga ting. 1) Hur mycket är det rimligt att tro att jag kan förbättra min förmåga under en given tidsperiod och 2) hur mycket orkar mitt liv med vad gäller träning.

Jag ger mig fan på att du inte fattade det som sas ovan så vi tuggar lite till. 1) Du måste sätta realistiska mål som du kan nå annars kommer det bli kalkon av din träning helt och hållet. 6 månaders träning kommer inte att resultera i superfysik och uttagning till landslaget. Det är surt men så är det! När det gäller cykling så håller kroppen för rätt mycket träning men många av de som cyklar fort, exempelvis runt Vättern, har ofta cyklat många många år. Dessutom är det så att om du nu satt som mål att cykla snabbt runt Vättern så har du förmodligen redan tränat några år och då går det allt mer trögt att förbättra sig.

Respekt

Om punkt 1) ovan adresserar en ibland naiv inställning till hur mycket det går att förbättra sig över ett visst tidsspann så handlar punkt 2) mer om bristen på repsekt för vad det innebär att träna hårt som arbetande man eller kvinna i ett förhållande, med hus, bilar, djur och barn. Tänk dig att du sätter som mål att träna tio timmar i veckan, det betyder att du kommer lägga mer än en timme om dagen i princip varje dag i veckan under en längre tidsperiod. Jämför det med att säga att du ska jobba 10 timmar övertid i veckan och fundera på vad det innebär för ditt liv. Dessutom så innebär 10 timmars träning ofta ännu större påverkan i praktiken än den tid du lägger på cyklingen.

Ja, rekommendationen så här långt är att du lika gärna kan lägga dig ner och dö. Skit i allt det går ändå åt helvete.

Ge upp nu så behöver du inte göra det senare.

Nej, poängen med utläggningen ovan är att om du inte förhåller dig till de det jag sagt så lär du inte lyckas speciellt väl med din satsning vad du än har för mål. Ju högre ställda mål, ju viktigare är det att faktiskt ha respekt för vad det går att åstadkomma och vad det innebär att underkasta sig en stor mängd strukturerad träning under längre tid.

Om du är advokat så kan du förmodligen sluta här. Advokater är de som förmår prestera längst i tester där man låter människor jobbar hårt under lång tid med väldigt liten belöning. Men ledsnar du på allt eller har svårt att avsätta tid för att besikta bilen eller rensa hängrännorna, ja då ska du nog fundera lite. Ett högt satt mål kräver långvarit tränande med en belöning långt fram. Är du duktig på sådana utmaningar?

Faderliga råd och grabbiga tillrop

Ha respekt för att resultat av träning är ett resultat av tid och att bli riktigt bra kräver år av träning även för en motionär. Var också med på att då du kommer sträva mot dina mål under lång tid så kommer du ha svackor av olika slag där du inte har tid eller möjlighet att träna som du vill. Det är faktiskt inte ovanligt med ett par förkylningar en vår, taskig motivation någon vecka, någon släktträffar och annat skit som förstör träningen. Allt det jag säger är ytterligare ett skäl till att inte göra allt på en gång som vi ju kom överens om i förra bloggpostningen i serien.

Jag tänker göra så här avseende 1). Jag räknar inte med att förbättra mig mycket alls från det läge jag är i idag. För mig handlar det om kontinuitet från nu fram till Vätternrundan. Ska jag ha lika bra form om sex månader som nu så krävs att jag håller igång på ett ordnat sätt hela vintern och att jag inte tappar sugen några längre perioder. Jag måste dessutom kunna öka träningen i mars/april.

Allt bättre än nu är bonus, allt sämre är katastrof. Jag räknar alltså med att hålla igång rätt aktivt, jag tränar ungefär 7 pass i veckan men inte bara cykel så här års, och jag räknar alltså inte med någon större utdelning på det. Då måste det vara kul och det måste finnas andra belöningar än kilometertider och watt.

Nästa svårighet är naturligtvis hur jag ordnar livet så det hänger ihop, alltså punkt 2). En del i det handlar om att inse att all träning inte måste vara fem timmar utan att all träning som blir av är bra. Men jag ska också vara lite ledig och då ska jag inte göra ett skit mer än vara med familjen och träna. Inget snickrande, mekande eller andra störande aktiviteter. Jag brukar dessutom ta en extra dag ledigt i samband med helger där det blir mycket cykling för att hinna med vardagen lite. När din cykling blir en belastning så är det dags att tänka till. Sker det ofta gäller det att tänka om.

Nästa gång vi återkommer i den här fantastiska serien tror jag vi ska prata träningsupplägg. Se gärna min fokussida Med fokus på en snabb Vätternrunda 2013 och föregående post i denna serie.