Månadsarkiv: januari 2011

Måndagslänkar!

I morse så lyssnade jag på cykelradion.se som nog kan bli riktigt kul framöver. Om dom kan ändra sitt musikval, ska jag tillägga. Musikklippen gjorde direkt ont att lyssna på så jag fick slita fram Iphonen och spola fram för att inte skada mina medpassagerare på bussen.

Nu till något helt annat! Själv har jag nog faktiskt ändrat mitt förhållningssätt till alkohol sedan jag började träna så intensivt som jag gjort de senare åren. Jag har till och med funderat på likheten mellan känslan efter träning och alkoholpåverkan innan jag läste The New York Times. Så jag är inte så förvånad.

Om ni tycker The New York Times är lite för mainstream så tycker jag ni ska läsa bloggen ChAoS & PAIN. Men gör det hemma, inte på jobbet! Den är långt ifrån rumsren i vare sig bild eller ord, men låt dig inte luras av det, han är ofta förvånansvärt tänkvärd, påläst och kul. Börja gärna med den här hyllningen till Sylvester Stallone.

Själv avslutar jag den här dagen enligt denna MobilityWod.

Ångest och lidande

Mats är en ond människa som lurar svaga individer in i dåligheter! Ja, låt oss börja dagens bloggning där. Jag kände redan i morse när jag satt med mina bacon och ägg att det var något fel i den här logiken.

  • Jag har knappt cyklat en meter på sex månader.
  • Jag är fetare än någonsin.
  • Jag är i rejäl oform.
  • Jag är trebarnsfar.
  • Jag ska ut och cykla 10 mil.
  • Jag ska cykla med mycket duktiga cyklister.
  • Jag ska cykla på dubbdäck med 300 dubb/däck.
  • Det snöar och blåser rätt bra.
  • Det är vinter.

Men eftersom det lockades och pockades med små Facebookinlägg så som ”motvind ner och medvind hem”, ”lugnt tempo” ”till och med sol” osv. så lurades jag med trots en rejäl ångest.

Samling på torget i Fornåsa.

Mats hade lyckats samla en grupp lättledda individer så vi var sju som rullade ut ur Fornåsa. Vi kom inte så långt förrän Dennis ville visa att han nog skulle platsa i Let’s Dance nästa år och för att stila så gjorde han en liten piruett. Kanske inte så moget, men varför Jonas var tvungen att köra på honom begrep jag inte. Halt var det också.

Vi hade inte kommit en mil och jag led rejält redan. Därför blev jag rätt förvånad när jag körde på lite in mot Skänninge! Ja dom andra märkte ju inte det så klart, men jag höll på dö. Vi kan mycket väl ha slagit något sorts rekord i ryckig gruppkörning och splittrad klunga ner mot Väderstad. Det passade ju mig perfekt med den gedigna träningsgrunden. Tempoväxlingar finns helt enkelt inte i min repertoar i år, det är klart.

När vi äntligen fick i hop en grupp, hade medvind och jag satt i ett perfekt läge i gruppen så var det Daniels tur att göra en sorts långdragen omkullkörning. Visst var det halt och man tycker ju kanske att en så duktig cyklist ska hålla sig upprätt. Men, olyckor händer. Varför Jonas var tvungen att köra på även honom fattar jag däremot inte riktigt! Den här vurpan var lite allvarligare och satte rejäla spår i Daniels kläder och Jonas cykel.

Sen var det inte många kilometer kvar till en fantastisk semla i Väderstad.Vissa drack festis!

Så här glad blev Dennis över att se ett fik.

Fikan var kanon och som vanligt så var det ingen höjdare att komma ut och starta med cykling igen. Jag var ultraseg och började redan efter fem minuter fundera på hur långt det var till nästa stopp, som skulle vara Mantorp. Gud, sträckan från Väderstad till Mantorp var ett ända långt episkt lidande! Jäkligt långt!

Dom här mötte vi!

Tydligen blev vi så här glada!

Ja, när jag äntligen gått från episkt lidande till bara jäkligt trött, en ganska stor förbättring, så mötte vi människor som åkte släde efter häst. Man upphör aldrig att förvånas över vad folk håller på med under helgerna! Tydligen blev ungdomarna väldigt glada över att se häst och släde. Jonas kändes inte fullt så lättroad vid detta tillfälle om jag minns rätt.

Cirka 20 minuter efter hästgrejen så kom vi till Sya. Här började vi ana spår av civilisation och det blev ganska bra körning in mot Mantorp. Där insåg vi att klockan var tre och att det började skymma. Jag har alltså tappat bort tre timmar av mitt liv mellan Väderstad och Mantorp. Resultatet är att jag fått en bild på en häst! Trött blev jag också. Känns ”sådär”.

Från Mantorp satte jag och Jonas cyklarna på den närmaste vägen tillbaka hem, medan de starka åkte lite längre tillbaka till Fornåsa. Då blev passdata så här:

Shortened Google Maps URL: http://j.mp/ijheU3
Started: 15 jan 2011 09:38:38
Ride Time: 4:53:27
Stopped Time: 1:41:04
Distance: 102,49 km
Average: 20,96 km/h
Fastest Speed: 34,20 km/h

Det kan mycket väl vara så att ni läser en annan version av det som hände när några gubbar cyklade tillsammans den 15 januari 2011 någon annanstans. Det kan också vara så att vissa vill korrigera eller förtydliga något jag skrivit i denna blogg i exempelvis kommentarsfältet nedan. Oavsett vad de säger så har de fel. Jag är offret idag!

Tack Gud för Mantorp!

Trött!

Så här fin var jag i Mantorp.

Fika!

 

 

Två vurpor

Två vurpor så långt. Fika nu.

Sviter efter vurpa två.

Fika!

 

Pojkar i klänning och bandybollar

När jag åkte hem så hörde jag på radion att det av någon anledning uppstått debatt om pojkar i klänning. Varför förstår jag inte riktigt men det verkar som om alla media måste diskutera denna viktiga fråga. SvD skriver långt för någon dag sedan och verkar vara de som startat debatten. Tydligen tror människor att pojkar blir bögar mer eller mindre rakt av om de har klänning på sig. Det är naturligtvis helt idiotiskt men om man är rädd för det så silar man mygg och sväljer elefanter. Häng med här!

I en inköpsrajd på sportaffären – jag har utvecklat stort behov av vallaprylar – så kom jag på att jag länge funderat på att utöka mitt behov av självstimulansutrustning. Jag behöver en hårdare boll än tennisbollen och köpte därför en bandyboll och det var då jag såg Det! Men först lite från Wikipedia

Gamla bollen

  • Storlek: 60 mm i diameter.
  • Vikt: 60 gram.
  • Egenskaper: Mer fartfyllt spel. Ett spel som passar kvicka, tekniska spelare.

Nya bollen

  • Storlek: 62,4 mm i diameter.
  • Vikt: 60 gram.
  • Egenskaper: Långsammare spel. Syns bättre för läktarpubliken och tv-tittarna.

Den nya bollen infördes säsongen 2002/2003 i Sveriges högsta division i bandy för herrar, då Allsvenskan.

Men man gjorde då en nog så viktig ändring.

Rosa?

Behöver jag skriva mer? Fan vi bor i Motala, en bandystad, och jag ser inte att jag som ung attraktiv man kan gå säker längre.

Köpa ny cykel – en analys

Som ni säkert sett så har jag köpt en ny landsvägscykel – en Scott CR1 – inför kommande cykelsäsong. Att jag skulle köpa något nytt har varit på gång ett tag, men att det blev en Scott från den lokala handlaren var lite – fast kanske inte helt – oväntat. Något så viktigt som cykelköp är inget jag tar lätt på och därför följer nu en djup analys av inköpsprocessen.

Eftersom jag i princip köpt hel cykel, byggt ny cykel eller gjort någon större uppgradering på mina cyklar varje år så har jag lärt mig en del som jag tog med mig denna gång.

  1. Bygga från delar är dyrt! Japp, att köpa ram, hjul och övriga komponenter på nätet är ett dyrt sätt att köpa cykel. Det är kul och det går att välja exakt det man vill ha, men det är inte billigt! Dessutom tar det rätt mycket tid, något som jag har rätt ont om faktiskt.
  2. Att köpa komplett cykel men med tanken att man ska uppgradera den med det man vill ha i komponentväg är ett ännu dyrare sätt att handla då man dels köper lösa delar på det sätt som jag beskrev i 1. ovan, samtidigt som man köpt delar man inte vill ha. Dubbelfel på något vis.

Så denna gång ville jag köpa något färdigt som var helt rätt från början. Rätt skulle vara ett rejält lyft jämfört med den Scott CR1 som jag har, samtidigt som cykeln skulle ha kolfiberhjul med lämplig spec. för långcykling med en tung gubbe.

Jag valde tidigt bort Scott då det inte går att köpa deras aeromodell F01 förrän senare i år och deras tillgängliga modeller 2011 såg ut att vara väldigt lika det jag har. Men plötsligt händer det! Vid ett besök hos Hasses cykel i Motala så visar Claes Cykelhandlare sin Scott CR1;a av 2011 års modell. Gud vilket ha begär den väckte! Det har hänt en del sedan jag köpte första kolfiber Scotten. Det som förr var rör i kolfiber är nu grymt arbetade ramdelar som är optimerade för olika behov. På CR1 har komfort prioriterats.

Det som var intressant var att Claes kunde erbjuda ett pris som konkurerade med Canyon. Priset på cykeln var riktigt intressant men kanske lämnar några tusen upp till Canyons fördel. Men sedan gjorde Claes ett riktigt bra pris på flaskställ, pedaler och skor som gjorde att jag i princip kunde köpa en Scott lokalt för samma pris som en Canyon på nätet. Ta och ge en ”tusing” eller två.

Det var bara en sak kvar att fixa nämligen hjulen. Som specen var på cykeln så satt det bra hjul på, men det var inte de högprofilhjul i kolfiber jag ville ha. Så jag ville att Claes skulle byta in hjulen som satt på till fördel för ett par karbonhjul. Exakt vilka hjul fick han föreslå beroende på vilken distributör han hade bra kontakt med.

Claes gav ett riktigt bra pris på Mavic Cosmic Carbone SL 2011 men inbytespriset på Ksyrium hjulen som satt på kom vi inte överens om utan de har jag kvar. Det gör inte så mycket de är av senaste sort och ska vara mycket bättre än de gamla Ksyrium hjulen.

Så långt är jag nöjd. Jag har köpt cykel lokalt på ett grymt smidigt sätt med ett prisstraff som inte alla är så stort som jag trodde jämfört med postorder. Om jag beaktar totalpriset inklusive skor, trampor, lokal support, service och en ganska smart finansieringsform så är jag fortfarande lite förvånad över att den lokala handlaren kan konkurera så bra som han gör. Men det är väl kul för cykelsverige.

Dagens träning – dubbla pass

Jag hade en konstig känsla i kroppen idag. Stort träningssug samtidigt som jag kände mig lite sliten och om jag lyckades träna idag så skulle det bli fjärde dagen på raken och sjätte träningsdagen denna vecka. Det gick så långt att jag ett tag funderade på att sätta mig på trainer för att cykla lite, men jag kom på bättre tankar. Så här blev det.

Pass 1 – Styrka

Clean and Press 2x{1, 2, 3, 4} + 3x{1, 2, 3} 24 kg kb.
Pull-ups parallellt 5x{1, 2, 3}.
Högt tempo i varje stege men rätt lång vila mellan stegarna.

Pass 2 – Kettlebell pass

Clean and Jerk 2×16 kg 36/36 s 6 rep 10 set. (Nästa gång kör jag 7 rep/set).
Swings 24 kg kettlebell. 120 st 10 min.

Det börjar gå bättre att jobba lite hårdare på passen. Det känns bra!

Dagens träning

Dagens knappa fem kilometers skidåkning gjordes i regn. Det var kanske inte riktigt vad jag väntat mig och definitivt inte det jag vallat för – fästet var obefintligt och glidet relativt dåligt. Men jag tog möjligheten att köra lite stakträning på spåren i Borensberg och är trots allt ganska nöjd. Skidorna bidrog till den rätta Tour de Skikänslan på något sätt.

Det hade regnat en stund när jag åkte in till Borensberg. Åtminstone på vägen dit kan det ha varit den halaste väg jag någonsin åkt på. Skönt att vi inte åkte från Sälen idag kan jag lugnt säga!

Loggning från Iphone i kartan nedanför. Det ser ut som jag vinglat rejält i skogen, men det är nog snarare en indikation på noggrannheten i Iphones GPS-funktion.

Shortened Google Maps URL: http://j.mp/gy1BA8
Started: 8 jan 2011 14:39:55
Trip Time: 34:29
Stopped Time: 0:00
Distance: 4,78 km
Average: 7:13 /km
Fastest Pace: 3:49 /km
Climb: 11 meters

Stretcha med Levi Leipheimer

Jag har gått från att vara direkt motståndare till stretching till snudd på fanatisk utövare. Jag har i princip inte ändrat inställning till stretching – alltså jag tror inte man ska stå och sträcka tafat några sekunder på slumpmässig muskel när man är på gymmet och tro man blir bättre – men på det sätt som jag använt stretch för att förbättra knät efter mina knäproblem så har det funkat kanon.

Skillnaden är så stor vissa mornar när det gäller ben och höftböjarna att det är roligt att stiga upp då kroppen funkar så bra, jämfört med att försöka få liv i en stel klump med intervallsviter – som jag hade rätt ofta förra våren – då jag körde mycket 4×4 minutersintervaller och aldrig stretchade.

En stor inspirationskälla är MobilityWOD – se länk till höger – och här om dagen hade han fått inLevi Leipheimer i garaget. Intressant att se att Levi och jag delar några problemområden!

 

Paris – Dakar vs. Sälen – Motala

Då är jag hemma från semester i Sälen där jag faktiskt fått till lite längd och utförsåkning. Jag har också tittat lite på Paris – Dakar rallyt på kvällarna. Det var en god inspirationskälla under dagens hemfärd från Sälen. Mycket snö och relativt mycket händelser på vägarna. Den största och mest dramatiska händelsen skedde dock i bilen. Barnens DVD la av när vi hade halva distansen kvar vilket kan liknas vid att karläsaren dör i Paris – Dakar när man är mitt i öknen.

Annars så har inte så mycket ändrats sedan sommarsemestern, annat än att jag är ännu fetare nu. Exempelvis är det här och det här inlägget från i somras fortfarande högst relevanta.