Halsont, magont, spyor, feber, bilkrockar, svimmningar och vakna nätter har varit den här veckans melodi. Sjukskrivningar, vab, snor, stinkande fisar, Ipren och heshet har varit kryddan.
Nattlig bilkörningar, värkande höfter, svettiga lakan, långa arbetsdagar och väntan på vem som drabbas härnäst och av vad har gett livet mening denna gråa vintervecka.
Jag var hemma idag på vab men hade inte Tova kräkts två gånger i natt så hade jag fått sjukskriva mig. Annars har Cathlyn varit värst drabbad. En sjuk Cathlyn representerar lika mycket lidande som hela sydostasien efter tsunamin.
På grund av allt jävelskap så kom vi inte iväg till Sälen denna helg vilket i sig är skit.
Det kan säkert vara värre veckor i en familj men frågan är hur?
